Nu har du läst en bit i din roman. Oavsett hur långt du har kommit, så har du säkert fått en bild av språket. Jag vill att du nu väljer ut en eller ett par meningar som du tycker visar på romanens språk. Skriv de meningarna i en kommentar här nedan och berätta vad du tycker om det här sättet att skriva.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaBoken utspelar sig på 60 –och 70 talet och det märks ibland på språket.
SvaraRadera”Inte ett ord, bara grova köttiga fingrar som darrande knäppte upp spännet på livremmen”
”Livremmen” känns lite omodernt, hade det skrivits idag, skulle det nog stå ”bältet” eller ”skärpet”.
Jag tycker det är kul när det dyker upp ord man inte använder så mycket längre, speciellt ord man inte kände till innan.
Språket i boken är ibland väldigt vulgärt och grovt.
”… sedan borde han hellre doppat kuken tjära och fjädrar än knullat fram en så djävlig generation”
Jag gillar inte alls sådant språk, hur det än är.
Hälsningar Marianne
boken utspelar sig i nutid
SvaraRaderajag började skrika sedan sprang jag imellan hög husen
jag tryckte på knappen vi bodde på sjunde våningen
"vad i helvetes jävlar är det här"röt farbror salminen och stack brevet under näsan på rektorn
Jag tycker språket i boken ett fint och vårdat språk. "Snälla frun", sa jag vänd till Catharina "Jag har fått höra att min familjs gata kommer att sättas i karantän. Jag skulle vilja gå dit och träffa dem". "Det är van Ruijven som ska ha tavlan", försökte jag i stället, "inte herrn själv. Gör det då så mycket? Herrn sa själv att van Ruijven skulle bli nöjd med den" Yvonne.
SvaraRadera